Vad menar vi när vi säger utvärdering?

En utgångspunkt kan vara Nationalencyklopedin (NE): utvärdering, evaluering, sammanfattande term för metoder som syftar till en systematisk bedömning av resultaten och de mer långsiktiga effekterna av genomförda insatser. NE-artikeln fortsätter med att diskutera tre olika tillvägagångssätt: experiment, måluppfyllelsemätning och avbildning.

Att använda bibliometriska metoder för utvärdering av forskning har under min korta tid i leken ständigt varit på tapeten. Och dragits med i frågan om kvantitativa metoder överhuvudtaget kan sammanfatta den komplexa verkligheten. I veckan som gick vände och vred jag på ännu en pusselbit med anledning av nya forskningspropoistionen. Kan de kvalitetsindikatorer (externa medel och publiceringar & citeringar) som används i vår nationella resurssfördelning sägas vara en form av utvärdering? De framräknade resultaten kan definitivt användas i en utvärdering. Men just där och då utgör det underlag, eller nycklar, för att fördela pengar ut till lärosätena. Allt enligt principen (om jag håller mig till publiceringar och citeringar) att de som publicerar kontinuerligt i Web of Science-indexerade tidskrifter, samt att deras artiklar också citeras mer än genomsnittet, bidrar till att de lärosäten de är anknutna till får en större del av pengakakan.

Jag tror att min förvirring har uppstått då jag tänker mig att en utvärdering görs efter avslutat arbete, för att ge möjlighet att säga något om måluppfyllelse (alltså det andra tillvägagångssättet enligt NE ovan). Och att medelsfördelning då inte skulle vara ett avslutat underlag, utan kanske till och med början på något nytt? Men så ser ju inte verksamheten vid lärosäten ut; den pågår ständigt, och utvärderas numer ständigt. Så kanske det går att säga att en forskares ansökan till en forskningsfinansiär utvärderas i den process som ska besluta vilka som får medel. Och i så fall utgör den nationella resurssfördelningen också en utvärderingsprocess, med ett direkt mål att ta fram fördelningsunderlag. Den nya forskningsproppen bekräftade det vi anade; att Vetenskapsrådets förslag till nationell utvärdering, Fokus, inte kommer att genomföras. Någon form av utvärdering kommer dock att finnas, det uttrycks bland annat så här: Universitet och högskolor har ansvar för kvaliteten i den egna verksamheten, men det behövs även viss uppföljning och utvärdering på nationell nivå som underlag för regeringens styrning och utveckling av forskningspolitiken (s. 51). Vi får se hur en viss uppföljning och utvärdering kommer att se ut.

Med den bredare definitionen av utvärdering än vad min ursprungliga idé utgjorde, kan jag påstå att forskare utvärderas när de anställs, när de skriver (kollegial granskning), när de ansöker om forskningsmedel och i lärosätegemensamma och nationella regelbundet återkommande utvärderingar. Finns det i så fall andra yrkesgrupper som utvärderas i samma omfattning?

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s