AESIS: Impact of Science 2017 – vad tar jag med mig?

Vad menar vi när vi pratar om genomslag (impact)? Vi kan sälja en bok till en läsare och registrera köpet i vår databas, med vilken vi kan beräkna vilka titlar som sålt bäst. Vi kan inte registrera om en tryckt bok blir läst (förutsatt att vi inte följer med kunden hem och hänger över läsfåtöljen). Vi kan registrera att en elektronisk bok blivit läst (eller i alla fall bläddrad i), förutsatt att vi spårar den. Vi kan definitivt inte registrera automatiskt om boken, om den nu blev läst, har påverkat vår läsare. Men vi kan fråga om den har gjort det. Litar vi på svaret? Kanske svarar läsaren vad hen tror att vi vill höra? Kanske svarar läsaren en sak för att sedan, direkt efter vi har gått, komma på att det var en helt annan sak som egentligen påverkade? Kanske förändras påverkan över tid, kanske till och med så att det som läsaren först uppfattade som en positiv påverkan förvandlades till en negativ påverkan? Kanske är det till och med så att läsaren inte själv kan bedöma vilken påverkan den lästa boken har?

Mitt arbete kretsar kring inledningen av förra stycket – statistik. Boken är i mitt fall en publikation skriven av en forskare, och i första hand avsedd för andra forskare. AESIS-konferensen kretsade kring hela stycket – vad är t ex skillnaden mellan output (produktion) och outcome (resultat)? Vi pratar vardagligt om forskningsoutput som till största delen består av publikationer men också innefattar forskningsdata och patent. Det sägs ofta att de allra flesta forskningspublikationer inte blir lästa även om det kan ifrågasättas. Nyligen lyssnade jag på en föreläsning där det konstaterades att situationen var liknande för patent. Kan vi få resultat av forskningen ändå? * Ja, forskaren som skrev den olästa forskningspublikationen kanske sitter med i ett strategiskt råd som regeringen använder som expertgrupp inför en lagändring. Om forskaren lyckas beskriva hur hens forskning visar hur den nya lagen bör formuleras skulle vi nog vara eniga om att forskningen påverkat samhället (och i längden enskilda individer).

För mig är det värdefullt att få betrakta hela trädet, jag som allt som oftast befinner mig ute på en gren med luppen över löven (bibliometrisk data). Vi som funderar över datakvalitet, täckning och indikatorer får oss en tankeställare – på en sådan här konferens presenteras data i aggregerad form, och få är intresserade av datavalidering i detalj. Jag förutsätter att deltagarna utgår från att diagrammen som fladdrar förbi bygger på data av den bästa kvalitet som går att få. Vi som arbetar med data vet fallgroparna; hur beskriver vi dem på ett tydligt sätt, samtidigt som diagrammet gärna får vara en vacker visualisering? Vem bestämmer om data är tillräckligt robust för att utgöra beslutsgrund, görs det i dialog mellan de som tar fram data och de som presenterar? Utredningar ifrågasätts på grund av ingående data, det är regel i forskarvärlden och vanligt i beslutsdiskussioner. Rent praktiskt funderar jag vidare på hur jag kan göra tydligare leveranser till beställare, ett evigt pågående arbete som jag fick flera idéer till under de här två dagarna.

Tydligt är att data har en plats i frågan om genomslag. Men var? Och hur? Några förespråkar rankningar, oklart om de skulle baseras på en indikator eller flera. Flera får vi tro då en session helt och hållet ägnade sig åt att se bortom h-index. Data används som bevis i sagan om genomslaget (impact case studies), en linjär konstruktion som förmodligen beskriver en alltför snäv tidsperiod. Genomslag kan ske efter tiotals år, men forskningsprojekt får pengar för ett fåtal år. Flera efterlyser jämförbarhet, också över nationsgränser – en fantastisk utmaning. Ibland infinner sig frågan: kommer vi någon vart? Efter den här konferensen vill jag svara: Ja, men det tar tid. Några talare har varit med länge och kan teckna historien om forskningspolitik/forskningsutvärdering. Samtidigt har de vandrat längre och längre från sin egen forskargärning. En talare pratar om behovet av ”översättare” (translators), en specialiserad yrkesgrupp som förmedlar, eller hjälper forskarna förmedla, forskningen och forskningens värde ut i samhället. Specialiseringar avknoppas och T/A-personalen på lärosäten och vid forskningsmyndigheter växer. Anne Glover beskrev sina erfarenheter av detta: att som forskare inte vilja uttala sig om annat än sin egen specifika forskning, till att som forskningsrådgivare åt Kommissionens ordförande hitta fram till sin egen specialisering – hur se till att forskningsresultaten kommer samhället till nytta?

Flera presentatörer framhöll vikten av mer forskning, om forskning (science on science) – fantastiskt, då kommer det finnas ännu mer resultat som förhoppningsvis får genomslag. Kanske behövs också mer blue sky research? Kollegan Carolina översatte det till forskning i det blå – kommer den forskningen få forskningsmedel? Slutligen ett positivt citat i vår utvärderingsmättade värld: ”Evaluation is about learning from history” – bäst då att utvärderingen hålls sekundär till forskningen så att den inte är den enda historien som finns att berätta i framtiden. Forskarna har bara en viss begränsad tid att skriva medelsansökningar, forska, kommunicera sin forskning och samla bevis för att deras forskning verkligen har genomslag samtidigt som de hjälper blivande forskare (studenter) och seniora forskare med kunskapsutbyte och granskningsarbete.

 

Tweets finns under #IoS17 (tack till alla twittrare som bygger anteckningar åt alla)

Programmet med presentationer ska komma här

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s